Läraren inom mig
Anne-Marie Körlings bok "Läraren inom mig" är fylld med pedagogiska berättelser. Det jag tar med mig på min väg som lågstadielärare är följande 7 saker i boken;
1. "- Vad behöver du för att kunna?" Det uppgivna "Jag kan inte!" går att vända till en fråga, en fråga såväl till eleven som till oss lärare.
2. Att bli avvisad och behålla sin värdighet är en konst. Att våga sig på en ny lektion med samma klass är mod och tålamod. Att ge sig i kast med planeringar och förberedelser trots att det många gånger känns hopplöst är faktiskt hoppfullt. Uthålligheten att planera, genomföra och ge lektioner trots att avvisandet ligger på lur och hotar lärarens känsla av kompetens och utbildarlust är mer kreativt än något annat jag känner till, att vara beredd på minsta lilla tecken som gör att eleven förs in i ämnet är lyhördhet.
3. "-Anne-Marie, jag är i den lärande gropen! Kom! Var med mig så fixar vi det här!" Att vara i den lärande gropen är ett känslotillstånd där man känner skam, övergivenhet, rädsla, osäkerhet och frustration. Där finns också tankarna om att inte kunna, inte förstå, inte delta, ifrågasättandet och de där bristerna som bär omkring på och som stökar till det i det inre. Det går att vara i de där känslorna om någon finns där som säger att känslorna får finnas och att de hör ihop med själva processen att lära sig, det är okey att känna som du känner och jag tror och vet att du kommer att lära dig, nu får du sällskap i ditt lärande. Det betyder att vara där med den som är där. Inte genast sätta plåster på skadorna utan följas åt för att lära.
4. Vad behöver man få för hjälp utav sin lärare?
* närhet till läraren
* högläsning av texten eleven skrivit
* lyssna till elevernas tankar om problemet de hade
* bara vara nära när det är svårt
* få samarbeta med läraren
* göra om uppgiften lite
* få mer information, fördjupning, annan kontext
* läraren visar - hur gör läraren när läraren löser uppgifterna
* få berätta hur man tänker för läraren
* behöver en knuff för att komma vidare
* en diskussionspartner
* är i lärandegropen, kan du vara med mig där
* en samtalspartner
* en lyssnare
* tänka högt tillsammans
* få utmaningar av läraren
* få förslag
* få bekräftelse om man är på rätt väg
* få berätta det man inte förstår i ugn och ro
* få lite kontakt
* att få hjälp att anpassa till den egna verkligheten
Att behöva hjälp betyder inte att man är hjälplös. Att behöva hjälp betyder inte heller att man behöver hjälp med allt. Att behöva hjälp handlar om att behöva något och detta något är det vi ska hjälpas åt med. Att kunna är viktigt för självkänslan och därför ska vi alltid se till det vi kan.
5. "-Vad det bra?" Jag högläser det eleven skrivit och säger sedan
- Detta har du skrivit! Att ge feedback handlar om att ge tillbaka det eleven givit. Det faktiska är elevens arbete. Det ska få finnas först. Inte bedömningen om det. Spegla det eleven kan här och nu.
6. Vad har vi lärt oss? Lektionens avslutning, utvärdering tillsammans, att åskådliggöra lärandet!
7. Vi kan berätta oss till förändring! :)
Varma kramar
Nilla
1. "- Vad behöver du för att kunna?" Det uppgivna "Jag kan inte!" går att vända till en fråga, en fråga såväl till eleven som till oss lärare.
2. Att bli avvisad och behålla sin värdighet är en konst. Att våga sig på en ny lektion med samma klass är mod och tålamod. Att ge sig i kast med planeringar och förberedelser trots att det många gånger känns hopplöst är faktiskt hoppfullt. Uthålligheten att planera, genomföra och ge lektioner trots att avvisandet ligger på lur och hotar lärarens känsla av kompetens och utbildarlust är mer kreativt än något annat jag känner till, att vara beredd på minsta lilla tecken som gör att eleven förs in i ämnet är lyhördhet.
3. "-Anne-Marie, jag är i den lärande gropen! Kom! Var med mig så fixar vi det här!" Att vara i den lärande gropen är ett känslotillstånd där man känner skam, övergivenhet, rädsla, osäkerhet och frustration. Där finns också tankarna om att inte kunna, inte förstå, inte delta, ifrågasättandet och de där bristerna som bär omkring på och som stökar till det i det inre. Det går att vara i de där känslorna om någon finns där som säger att känslorna får finnas och att de hör ihop med själva processen att lära sig, det är okey att känna som du känner och jag tror och vet att du kommer att lära dig, nu får du sällskap i ditt lärande. Det betyder att vara där med den som är där. Inte genast sätta plåster på skadorna utan följas åt för att lära.
4. Vad behöver man få för hjälp utav sin lärare?
* närhet till läraren
* högläsning av texten eleven skrivit
* lyssna till elevernas tankar om problemet de hade
* bara vara nära när det är svårt
* få samarbeta med läraren
* göra om uppgiften lite
* få mer information, fördjupning, annan kontext
* läraren visar - hur gör läraren när läraren löser uppgifterna
* få berätta hur man tänker för läraren
* behöver en knuff för att komma vidare
* en diskussionspartner
* är i lärandegropen, kan du vara med mig där
* en samtalspartner
* en lyssnare
* tänka högt tillsammans
* få utmaningar av läraren
* få förslag
* få bekräftelse om man är på rätt väg
* få berätta det man inte förstår i ugn och ro
* få lite kontakt
* att få hjälp att anpassa till den egna verkligheten
Att behöva hjälp betyder inte att man är hjälplös. Att behöva hjälp betyder inte heller att man behöver hjälp med allt. Att behöva hjälp handlar om att behöva något och detta något är det vi ska hjälpas åt med. Att kunna är viktigt för självkänslan och därför ska vi alltid se till det vi kan.
5. "-Vad det bra?" Jag högläser det eleven skrivit och säger sedan
- Detta har du skrivit! Att ge feedback handlar om att ge tillbaka det eleven givit. Det faktiska är elevens arbete. Det ska få finnas först. Inte bedömningen om det. Spegla det eleven kan här och nu.
6. Vad har vi lärt oss? Lektionens avslutning, utvärdering tillsammans, att åskådliggöra lärandet!
7. Vi kan berätta oss till förändring! :)
Varma kramar
Nilla
